Jag har sagt det förut och säger det igen: Gud vad jag älskar söndagar! Efter en vecka med praktik och en helg med jobb bara få njuta av den där extra sista dagen innan en ny vecka börjar? Utan krav på att göra något om man inte vill, och vill man det så är alla lediga? Fantastiskt!
Jag har legat i sängen hela dagen och läst lite ur nån skolkuratorsbok, sovit om vartannat och ätit godis till frukost. Har känt mig trött och förkyld i veckan så det var verkligen skönt att bara vara. Kvällen spenderade jag med söndagsmiddag på Cyrano! Åt supergod pizza, drack gott vin och bara luftade hjärtat i några timmar med mina vackra kompisar. Väl hemma känner jag mig sådär härlig, nöjd, snygg och bäst som man bara kan göra efter kvalitetstid med tjejerna en kall höstkväll. PUSS
Hej igen mina hjärtefisar! Har varit hur skönt som helst med lite ledigt idag, även om jag har en del att göra hemma. Trots att jag har en rolig praktik ett halvår framöver är jag ju fortfarande student, så har lite skolarbete att ta tag i. Ska lägga mig och se på en film innan jag skriver klart en uppgift här...
Ikväll är det enligt torsdagstraditionen Yoga i Majorna som står på schemat! Efter det ska jag hem till min vackra man och äta middag - jag ska jobba hela helgen så får passa på att träffas lite i veckan. På tal om det var fantastiska Terese här igår kväll för fika, härligt att socionomtjöta lite över te och choklad! Hinner sällan träffa mina vänner nu när vi alla har praktik så känns extra speciellt när man väl hinner. Åh vad jag känner mig kärleksfylld just nu. Är som en svamp som bara suger upp all kärlek jag får av er fina. Och kärlek är ju himla fint. Och att suga också för den delen... Närå. Puss!
God morgon worklovers! Här sitter jag i soffan och njuter av solen, sovmorgon och ordentlig frukost - på en torsdag! Min praktikhandledare smsade tidigt imorse för att säga att hon vabbar och jag får jobba hemifrån idag..... jobbigt.....
Hittills har jag knåpat ihop en fantastisk bra Spotify-lista samt snörat på mig löparskorna, perfekt höstväder ute för en powerwalk! Resten av dagen ska jag ladda ner hundratals tv-serier, dricka te och försöka klämma ihjäl finnen som växt till sig på min vackra nuna. Men nu: ut i solen! Min sköna höstmusik-lista hittar ni HÄÄÄR
Skickar lite kärlek till er! Vet ni varför jag älskar ADHD så mycket? För att jag är en vandrande expert på det. Helt seriöst det enda jag kan riktigt bra här i livet är ADHD. Kan fan allt, tror jag. Halva släkten har det, nästan alla barn/ungdomar jag jobbar med har det. Jag har växt upp i en miljö där ADHD liksom satt ramarna för allt. På min praktikplats som skolkurator blir jag lite varm i hjärtat när det kommer barn och vill samtala om sin ADHD och jag får rådgiva mina egna handledare haha... Får lite panik ibland när jag ska prata med barn utan ADHD för jag vet aldrig vad jag ska säga till dom? Barn utan diagnos är så jävla tråkiga.
Jag sitter hemma i min soffa och ska snart ge mig av till min tredje(?) ADHD-utbildning med lägerjobbet. Känns nästan onödigt att åka dit för det sägs alltid samma saker och jag kan ju redan allt... Kaxigt sagt va? Nej men alla är ju bra på något i livet och det här är jag bra på. Känner mig bäst i världen. Därför älskar jag ADHD.
Hej igen korvfans! Efter att ha läst föregående inlägg fem gånger inser jag att jag lätt rätt nere haha. Det var ju verkligen inte meningen! Men det är mycket i mitt liv som händer nu, övervägande positivt, och det kräver trots allt lite mental anpassning.
Så jag promenerar, yogar, äter god mat, umgås med folk jag tycker om, dricker gott vin om helgerna och donar om i hemmet. Har haft en helt underbar helg med mycket gott för själen. Igår köpte jag fina ljus, vacker blomma, nya kuddar och ett nytt tjockt hösttäcke (sovit som en gris sedan dess), i lördags jobbade jag på läger och gick på kräftskiva (sög in massor kärlek) och i fredags firade jag och min fina två månader. Nu tvättar jag rent allt jag äger, dricker te och laddar ner massa feel good-filmer! Så jag mår FINT, ni är BÄST och jag älskar fortfarande KORV.
Ni vet när någon frågar "hur är läget?" och så känns det som världens svåraste fråga att besvara för att hela hjärnan har frusit till is? Man liksom får känna efter ända ut i fingertopparna hur man egentligen mår för att kunna svara så ärligt som möjligt. Ändå vet man inte. Lite så har jag känt sedan jag började min praktik: är jag glad, ledsen, besviken, arg, trött - eller alltihopa samtidigt?
Jag är tyvärr en riktig känslomänniska som analyserar mig själv in i minsta detalj, en förbannat störande ovana. Typ lika störig som att jag är 20 år gammal och fortfarande biter på naglarna. Mina analyser av mig själv kommer nästan alltid fram till jättetråkiga slutsatser som nu: mitt huvud mår konstigt för att min kropp mår konstigt. Mina matvanor, motionsvanor och sovvanor förändrades väldigt drastiskt i samband med att praktiken började så NU känner jag mig som ett cp och måste ta tag i detta! Så jag äter nyttig mat och försöker finna mig själv i detta förvirrade socionomträsk jag trampar runt i - tills vidare får ni väl läsa nån annan jävla blogg... Förslagsvis DEN HÄR som också handlar om en förvirrad själ som bloggar om keso.
Vilken underbar helg jag och Älen hade tillsammans i Köpenhamn! Vi var där tre nätter och mådde hur gott som helst. Solen sken hela helgen och vi verkligen njöt av ledigheten. På dagarna shoppade och fikade vi så mycket vi orkade på Ströget. Kvällarna spenderade vi med långa middagar och vin på Nyhavn, pratade om allt till tonerna av danska trubadurer. En kväll gick vi även ut och drack lite drinkar på en cocktailbar i vackra Österport där vi bodde. På söndagen såg vi ju Lady Gaga också! Jag kan verkligen inte förklara med ord hur grym den konserten var?! Tillsammans med Springsteen på Ullevi är det den bästa konsertupplevelsen jag haft. Så kärlek till Gaga och Köpenhamn - jag är säker på att vi ses igen någon dag!
Hej korvfans! Jag letade länge efter en bild till detta blogginlägg som skulle förmedla känslan av min nuvarande vardag. Och exakt såhär känner jag mig:
Är inne i en känslobubbla av trötthet, stress, lycka och förvirring. Jag är inne på min andra praktikvecka av tjugo och lägger all fokus på att försöka minnas vilken av "mina" fyra skolor jag ska vara på vilken dag samt vad mina handledare gör så jag kan följa efter och se gullig ut. (De flesta av mina socionomvänner är på en och samma praktikplats - och jag på fyra, så det är lite virrigt). Idag när min handledare utan förvarning bad om mitt utlåtande kring ett elevärende kände jag mig som ovan "WAIT WHAT?"
Nu har jag fått som uppdrag att fundera på vad jag vill göra för att bli mer delaktig och självständig i kuratorsrollen under min praktik (inte vet väl jag), läsa, ringa mina kontaktbarn från jobbet, dammsuga, kontakta hyresvärden, lägga in mitt schema i min bemanningspool, laga middag...... Lägger upp bilder från min Köpenhamns-weekend senare! KURATORLÖVE
