jaha, och så sitter jag här igen.
det är nästan hemskt sorgligt.
men jag måste konstatera att jag fortfarande är lika ung och dum i huvudet som jag någonsin varit, fortfarande lika apatisk och iskall. jag vill så gärna förändra, men jag vet inte hur man gör.
jag orkar inte umgås med någon,
har varken ork, kraft eller lust.
men jag orkar inte umgås med mig själv heller.
meeeeen. tre veckor till myndighetsdagen i alla fall.
jag dagdrömde om hur mina bästa vänner gick ut dagen innan, på fredagen då vi slutade skolan. och att jag faktiskt blev jätteledsen, för att ingen ville fira min födelsedag dagen efter pga baksmällan. kände mig så himla övergiven och arg? haha, nej det hoppas jag inte på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar