jag vet inte riktigt

om det är patetiskt, naivt eller rent av jävligt korkat
att man någonsin, någonstans, på något slags vis,
inbillat sig själv att det faktiskt kommer sluta någon gång.

och det gör nästan ondare för varje gång man inser
att det är långt ifrån sista gången man känner såhär.
för det slutar aldrig kännas.
och nu känns minsta lilla motgång så otrolig, enorm.
det är fint att ni finns, jag gillar er. jättemycket.
jag tror bara att jag behöver vara för mig själv lite.
ni skulle bara skratta? jag vet inte. imorgon ska jag gå till skolan.

kom hem snart då.

puh, så.
jag tror att jag har återhämtat mig nu,
det blev lite mycket saker på en gång i helgen tror jag.

men jag hade en underbar helg samtidigt, helt sjukt.
jag har lovat mig själv att börja läsa på inför treans första prov,
historiaprov på fredag - awesome.
samtidigt som jag avnjuter det sista av min pizza och peppar inför helgen.
partey, stockholm, mer partey.

nej nu jävlar.
PLUGGA.

ja, precis när allting faktiskt är bra,
då släpps de största bomberna.
men så är det väl alltid.

jag är bara sjukt besviken.
försöker njuta av tillvaron ändå,
men det är tufft när det brister.

förlåt.
jag behöver civilisation.

- ett avklarat matteprov
- en rosa, tuggumismaskande låtsasnolla
- rädda nollor
- sockervatten
- kalastutor och andra former av störande ljud
- härligt klasshäng
- körv och vattenpipa

CHECK!
nu jävlar börjar det.
kommer bli en awesome vecka.

jag tänkte bara tillägga att min mamma aldrig borde få baka en sockerkaka.
någonsin mer.
nu vet ni.

the
fine
line
between
disease
and
what
i
need.
it's exactly what it seems.

ännu en sömnlös natt,
jag blir helt jävla galen?

jag tänkte bara meddela att jag ska klara det här.
fittmatte.
det ska fan gå, hur mycket det än krävs av mig.

om det nu krävs att jag arbetar mig igenom drygt hundra sidor,
innan måndag. ja, då gör jag det.
hur ska jag annars överleva universitet om ett år?
jag orkar inte ha det i bakhuvudet längre.
allt ska gå så jävla fint nu.

back on track!
jag hälsar ångesten så jävla mycket välkommen,
kan inte påstå att jag saknat dig. jag tänkte i alla fall att du skulle få bo hos mig tills skolan kör igång.
känns väl bra?





nej.

jag anstränger mig enormt för att pränta in i mitt huvud att det endast återstår sex arbetsdagar innan jag blir fri.
och ptja, med tanken på peppen inför helgen går det jävligt bra om jag får säga det själv?

matematik.
the strokes.
hotpants.
balkongen.
nu.

"Darius Dugger beställde en hamburgare utan lök, gurka och tomat, men fick en med alla tillbehör. Nu stämmer han Burger King på 100 000 dollar för att bolaget inte levererade vad de lovat."

yes! det är så jag ska tjäna mina framtida pengar.
tack darius.

jag tror helt enkelt att jag är för rastlös för att hålla mig vaken om dagarna?
jag förflyttar mig till, min säng för att spendera eftermiddagen där.
jag menar, jag är verkligen inte trött.
men trött i hjärnan. utmattad. apatisk. indolent.
skrattar på mig?
världens mest rutinfyllda dag, men jag kanske begär för mycket av vardagen.

visst känns det fint att vara vid liv,
god natt.

never say forever 'cause nothing lasts
dancing with the bones of my buried past

bet your life there's something killing you.

göteborg

yes boxis, jag hälsade på min framtida hemstad i helgen.
och ärligt talat så var det väl när jag såg två riktiga schtekare, samt en naken och hårig man springandes i en borat-dräkt mitt i staden som jag bestämde mig för att det är där jag vill bo.

nu ska det bara gå ett år. och så ska jag bara bli stor tjej. och så ska jag bara ta studenten. och så ska jag bara ha en sån jävla tur och lyckas komma in på ett program på universitetet i göteborg. och så ska jag bara få en lägenhet där också (jag skiter faktiskt i vart?) och så ska allt bara bli så jävla bra. okej?

nej, nu har jag bussat i över åtta timmar den här helgen - trött i hela kroppen.
(och ja, jag vet att mina otroligt mina mobilbilder tagna i farten uppskattas)
god natt alla smufsysar, hoppas ni saknade mig va.