Vad dom inte vet är att jag inte har nåt att förlora, så betänkligheterna för mig kan aldrig vara stora.

har sett att många uppmärksammat den här fina videon med jonah mowry. på tre dygn fick den tre miljoner tittare världen över, trots att den legat uppe i närmare ett halvår. oj! går väldigt mycket rykten om att denna video är fake efter att jonah själv lagt upp en video där han i princip säger detsamma. att han är populär men "tack för all uppmärksamhet haha!" lite den.

tycker debatten om vad som är sant och inte blir så jävla fånig. vad spelar det för roll? den här killen har uppenbarligen berört MÅNGA och fått människor att stanna upp, att tänka. hur fantastiskt är inte det? om jonah själv blivit mobbad eller inte spelar inte så stor roll tycker jag. det som spelar roll är att tusentals barn blir det varje dag.

i mitt jobb möter jag barn vars personligheter ofta är för stora för vårt samhälle och därför knuffas åt sidan. det finns inte utrymme att vara annorlunda. efter att ha sett denna video, sann eller ej, kände jag mig stolt. stolt över att jag utbildar mig för att kunna hjälpa barn. stolt för att jag gör ett så otroligt bra jobb, stolt för att jag alltid gör det jag kan. ledsen för att jag inte kan göra allt jag vill. istället för att debattera om huruvida videon är falsk eller inte så tycker jag man kan fundera över vad man själv kan göra för att hjälpa de barn som inte kan hjälpa sig själva! kärlek!