sjutton promenerande kilometer och en konventionsuppgift senare sitter jag ändå här, och vet att jag måste börja med psykofarmakan. vare sig jag orkar eller inte. har sett fem avsnitt av top model, lagat mat, grubblat över nationella svenskatalet, letat lägenheter, gått hem till pappa, skrivit in alla engelskaglosor: men fortfarande inte kommit någon vart på psykofarmakan.
det är inte det att jag tror att det är svårt, en hel del känns ganska bekant sedan tidigare.
det är bara känslan av att ta tag i saker som är så förbannat jobbig.
känner mig lite sämst idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar